Avsikten med denna sammanställning, som riktar sig till skandinaviska journalister, är att ge en kort översikt av den politiska debatten i Finland. Pressöversikten är sammanställd av Larserik Häggman (Pohjola-Norden), och distribueras varje vecka (under sommarmånaderna varannan vecka). Chefredaktör Häggman svarar för urval och synpunkter i denna resumé.
Veckan inleddes med besked om att avtalsförhandlingarna för de kommunalt anställda hade strandat och avtalslöst tillstånd rådde. På fredag blev det emellertid klart att parterna trots allt nått enighet och avtal förestod.
Mest uppmärksamhet politiskt väckte under veckan den protest som riksdagsledamöterna riktade mot talman Sauli Niinistö då han fick mindre än hälften av riksdagsledamöternas röster i talmansvalet. De räckte dock för omval och efter ett möte med gruppledarna avstod Niinistö från att söka lämna posten.
Den arbetsgrupp under Pensionsskyddscentralens direktör Jukka Rantalas ledning som regeringen tillsatte för snart ett år sedan kunde inte under veckan lämna någon rapport. Arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanterna kunde inte enas om åtgärder för att senarelägga den faktiska pensionsåldern. Arbetsgivarna höll fast vid att förtidspensionssystemet måste slopas medan arbetstagarna såg detta som omöjligt.
Den andra arbetsgruppen som såg över arbetslivsfrågor i samma syfte som pensionsgruppen kunde under Jukka Ahtelas (Finlands näringsliv) ledning lägga fram en rad förslag. Gruppen hade enats om att stegvis förkorta garantin för vård, utveckla arbetsplatshälsovården på små arbetsplatser, förbättra översynen över arbetshälsan och -förmågan, förnya deltidssystemet, grunda en servicecentral för arbetsvälfärd och införa en utbildningsgaranti för alla som avslutar sin grundutbildning. Med dessa åtgärder beräknar arbetsgruppen att arbetstagarna förlänger sitt arbetsliv med cirka 0,8 år.
Arbetsgivar- och arbetstagarsidan var klart oeniga om effekterna av det arbete sonm gjorts för att senarelägga pensionsåldern. Enligt facket innebär pensionsreformen från 2005, den så kalla socialinpon (det socialpolitiska inkomstpolitiska avtalet) ifjol och Ahtelas förslag sammanräknat att pensionsåldern senareläggs med de erfordrade tre åren. Arbetsgivarna tror inte på detta utan kräver ytterligare åtgärder.
Under den närmaste månaden skall regeringen nu enligt statsminister Matti Vanhanen (C) utreda effekterna av de förslag som arbetsgrupperna kommit fram till. Det förblev oklart om de olika dellösningar ifråga om deltidspension och stöd för anställning av äldre arbetstagare som Rantalas arbetsgrupp diskuterat kunde tas med. Regeringen kommer också att begära hjälp i bedömningen från OECD.
Finansministeriet presenterade under veckan en rad dystra uppgifter om den finländska ekonomin. Enligt ministeriet står landet inför ett omfattande anpassningsprogram som skall täcka cirka 5,5 procent av BNP. Såpass stort är gapet mellan statens nuvarande inkomster och utgifter. Ministeriet räknar med att balanseringsprogrammet räcker årtiondet ut och kostar en och en halv miljard euro per år. Storleksordningen framfgår av det faktum att inkomstskatten om den tas till enda medel borde fördubblas. En annan möjlighet vore att slopa alla skatteavdrag. Om det blev fråga om enbart nedskärningar skulle en fjärddel av budgeten försvinna.
Riksdagsledamöterna protesterade på bred front mot talman Sauli Niinistö (Saml.) vid valet av talman i riksdagen. Niinistö fick endast 89 röster av 199 möjliga. Samlingspartiets gruppledare Pekka Ravi fick 25 röster, 29 röstade blankt och 15 förkastades. Omröstningen ledde till omfattande spekulationer i media. Dels fästes uppmärksamhet vid Niinistös inbesparingar i riksdagen men främst vid hans humör och beteende mot både anställda och riksdagsledamöter.
När riksdagsgrupperna valde nya ledare ett år inför riksdagsvalet väckte den socialdemokratiska gruppens val det största intresset. Partiledare Jutta Urpilainen föreslog att hennes föresträdare på partiledarposten skulle väljas till gruppordförande. Så skedde även men efter omröstning där tidigare gruppledaren Tarja Filatov förlorade med 13 röster mot 26. Filatov blev istället andra vicetalman och Johannes Koskinen fick lämna den posten. Valet av Heinäluoma sågs som ett försök att stärka oppositionspolitiken.
I slutet av veckan blev det klart att ett arbetsmarknadsavtal för kommunsektorn förelåg klart. De fackliga organisationerna måste ännu godkänna avtalet men få bedömare väntade sig här problem. Det avtal som nu ingicks innebär att det försprång som sjukskötarna med sitt separatavtal efter senaste riksdagsval fick nu jämnas ut. I genomsnitt stiger nu de kommunalt anställdas löner med 0,8 procent men till exempel vårdpersonalen får en ökning med 1,3 procent. Avtalet omfattar nära 440 000 personer och räcker fram till utgången av år 2011.
Uppdaterat 8.2.2010
